Bekräftelsebias – tendensen att söka, tolka och komma ihåg information som bekräftar befintliga övertygelser och åsikter
Bekräftelsebias som även är känd som en kognitiv tendens där individen har en benägenhet att söka, tolka och komma ihåg information på ett sätt som bekräftar eller förstärker deras befintliga övertygelser och åsikter. Detta fenomen kan leda till att människor omedvetet ignorerar eller förkastar information som motsäger deras synpunkter och istället fokuserar på det som bekräftar deras åsikter även om det inte är vetenskapligt eller logiskt stöd för deras åsikter.
Bekräftelsebias kan ha en betydande inverkan på hur du tar beslut och tolkar omvärlden. När du söker information tenderar du att söka efter källor eller bevis som bekräftar det vi redan tror på vilket skapar en slags ”filterbubbla” där vi utesluter alternativa perspektiv. Detta kan förhindra oss från att göra välgrundade och objektiva beslut eftersom vi inte tar hänsyn till hela bilden.
Denna bias kan vara särskilt framträdande i ämnen om hälsa där människor ofta letar efter information som stöder deras partiskhet och undviker information som utmanar den. Det kan leda till missförstånd och konflikter om du har en tendens att vara övertygande om att de har ”rätt” och att andra har fel.
För att minska inverkan av bekräftelsebias är det viktigt att vara medveten om dess existens och aktivt sträva efter att utsätta sig för olika perspektiv och motargument. Att vara öppen för att ompröva ens egna åsikter och vara kritisk mot informationen du konsumerar är viktiga steg för att minska inverkan av denna bias. Det kan vara till hjälp att söka efter information från pålitliga källor och diskutera ämnen med personer som har olika åsikter för att få en bredare förståelse av frågan.
Vad betyder bekräftelsebias?
Bekräftelsebias är en kognitiv tendens där människor har en benägenhet att söka, tolka och komma ihåg information på ett sätt som bekräftar deras befintliga övertygelser och åsikter. Med andra ord innebär det att vi har en tendens att söka efter, ta till oss övertygelser och åsikter. Med andra ord innebär det att vi har en tendens att söka efter och ta till oss och värdera information som stödjer det vi redan tror på samtidigt som vi undviker eller förkastar information som motsäger våra åsikter. Detta fenomen kan leda till snedvriden tolkning av fakta och kan påverka hur vi tar beslut och bildar uppfattningar om världen omkring oss.
Varifrån kommer bekräftelsebias?
Bekräftelsebias har sitt ursprung i mänsklig kognition och hur våra hjärnor bearbetar och tolkar information. Det är en naturlig tendens som kan ha evolutionära rötter och är kopplad till hur vi hanterar komplexitet och osäkerhet i vår omgivning. En teori är att bekräftelsebias kan ha utvecklats som en försvarsmekanism för att minska kognitiv belastning och snabba upp beslutsfattande. Att selektivt filtrera information som bekräftar våra befintliga övertygelser kan ha varit fördelaktigt i situationer där snabba beslut krävdes för överlevnad.
Bekräftelsebias är ett resultat av hur våra hjärnor bearbetar information, sättet vi konstruerar vår världsbild på och strävan efter att skapa konsistens och sammanhang i vår tankeprocess. Det är viktigt att vara medveten om denna tendens och aktivt arbeta för att övervinna den när man strävar efter en mer objektiv och balanserad syn på information och beslutsfattande.
Bekräftelsebias har oemotståndlig kraft men kan genom mer medvetenhet övergå till en mer balanserad känsla av lugn och ro. - okänd
Kan bekräftelsebias kopplas till mindfulness?
Bekräftelsebias kan kopplas till mindfulness på flera sätt. Mindfulness är medveten närvaro i nuet och en övning i att observera dina tankar, känslor och sinnesupplevelser utan att döma dem. Genom att praktisera mindfulness kan man du bli mer medveten om dina egna tankemönster och kognitiva tendenser inklusive bekräftelsebias. Här är några sätt hur mindfulness kan påverka och minska bekräftelsebias.
Ökad medvetenhet om tankar
Mindfulness hjälper dig att bli medvetna om dina tankar och hur de påverkar dina känslor och handlingar. När du är medveten om aktiv bekräftelsebias kan du lättare identifiera de situationer där du filtrerar information för att stärka dina befintliga åsikter.
Minskad automatisk reaktion
När du är medveten om dina tankemönster och impulsiva reaktioner kan du lära dig att inte agera omedelbart på dem. När du upptäcker bekräftelsebias kan du pausa och överväga andra perspektiv och källor innan du drar slutsatser.
Öppenhet för olika perspektiv
Mindfulness gynnar en öppen attityd gentemot dina tankar och upplevelser. Detta kan hjälpa dig att vara mer mottaglig för olika perspektiv och information som utmanar dina åsikter istället för att avvisa dem omedelbart.
Minska snedvriden tolkning
Genom att vara medveten om dina egna mentala filter kan du minska risken för att överdriva eller ignorera vissa aspekter av information som inte stämmer överens med dina åsikter.
Ökat fokus på nuet
När du övar mindfulness kan du träna din hjärna att fokusera på nuet istället för att vara fast i dina tankemönster. Detta kan hjälpa dig att vara mer närvarande när du tar emot och bearbetar ny information. Mindfulness kan vara ett kraftfullt verktyg för att hantera och minska bekräftelsebias genom att öka medvetenheten om dina tankemönster och hjälpa dig att vara mer objektiv och öppen i dina uppfattningar av information och världen omkring dig.
När används bekräftelsebias?
Bekräftelsebias används inte medveten som en strategi eller teknik. I stället är det en oavsiktlig kognitiv tendens som påverkar hur vi tolkar och bearbetar information. Det uppstår när vi automatiskt filtrerar och värderar information så att den stämmer överens med dina befintliga övertygelser och åsikter. Det är viktigt att förstå att bekräftelsebias är en naturlig del av mänsklig kognition och kan påverka oss i olika situationer oavsett om det handlar om vardagliga beslut eller mer komplexa frågor. Här är några exempel på när bekräftelsebias är märkbar:
Vetenskapliga diskussioner
Även inom vetenskapliga ämnen kan vi vara benägna att ignorera eller förkasta forskning som inte stämmer överens med våra förväntningar eller tidigare uppfattningar.
Politiska åsikter
När vi söker information om politiska frågor tenderar vi ofta att föredra källor som bekräftar dina befintliga åsikter och undvika information som motsäger dem.
Sociala uppfattningar
I sociala situationer kan vi tendera att tolka andras beteende på ett sätt som bekräftar våra förutfattade meningar om dem.
Söka bekräftelse
När vi letar efter råd eller stöd från andra människor kan vi söka efter de personer som troligtvis kommer att hålla med oss istället för att söka objektiva synpunkter.
Beslutsfattande
När vi tar beslut kan vi snedvrida vår bedömning genom att övervärdera information som stödjer det alternativ vi föredrar.
Ekonomiska beslut
När vi gör ekonomiska beslut som att investera i aktier eller köpa en viss produkt kan vi vara mer benägna att söka och luta oss mot information som stödjer vårt beslut och ignorera information som ifrågasätter det.
Hälsoval
Vid val av kost, träning eller behandling kan vi tendera att leta efter bevis som stödjer våra uppfattningar om vad som är hälsosamt eller effektivt vilket kan leda till att vi missar alternativa metoder eller råd.
Gruppidentitet
När vi är en del av en grupp eller gemenskap kan vi vara mer mottagliga för information som bekräftar gruppen som ”rätt” och avfärda information som kritiserar den.
Media och nyheter
När vi konsumerar nyheter och media kan vi favorisera källor som överensstämmer med våra politiska, ideologiska och kulturella synpunkter.
Minnestolkning
När vi minns händelser eller konversationer kan vi ha en tendens att komma ihåg dem på ett sätt som stämmer överens med våra åsikter och tolkningar vid den tiden även om de faktiska detaljerna kan vara annorlunda. Det är viktigt att vara medveten om bekräftelsebias och dess påverkan på vårt tänkande. Det är inte något som vi använder medvetet. Det är snarare ett resultat av hur vår hjärna naturligt bearbetar och tolkar information. Genom att vara medveten om denna tendens kan vi sträva efter att vara mer objektiva och öppna för olika perspektiv vilket kan leda till mer välgrundade beslut och mer balanserad förståelse av världen.
Författare: Susanne Zachau
Bild: Pixabay
Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.