Hur stress påverkar vårt födointag

Stressreaktioner leder till olika konsekvenser vad gäller födointag. En av de vanligaste reaktionerna
är att det sker en aktivering av det sympatiska nervsystemet och kortisolaxeln. När det sympatiska nervsystemet aktiveras bromsas samtidigt det parasympatiska nervsystemet som driver födointaget. En stressaktivering bör så i fallet vara aptitdämpande men aktivering av kortisolaxeln kan medföra ett ökat matintag. Vad som påverkar stressreaktionen är betydelsefull för hur födointag och ätbeteende aktiveras eller bromsas i de olika nervsystemen.

Stress är kroppens respons på hot, påfrestningar och anpassningar i den fysiska, sociala,
ekonomiska, kroppsliga och psykologiska faktorer i den miljön där vi befinner oss. Vi hanterar
stress olika beroende på de faktiska resurser vi har om situationen är obehaglig eller skrämmande eller en utmaning. Det är lätt att belöna sig själv med födointag och tröstäta lite extra när vi upplever stress. ”Jag behöver unna mig lite extra gott nu när jag haft det så besvärligt”. Jag har haft så mycket att göra under en lång tid och köper god mat och dryck,  lite extra chips och godis för att det är synd om mig”. Vad är det som händer i kroppen egentligen?

Vid stress aktiveras både sympatiska och parasympatiska nervsystemet och kortisol- (ger ökad/minskad hungerkänsla) och leptinhormoner (ger ökad/minskad mättnadskänsla).

Kortisol är ett stresshormon som produceras i binjurarna. Binjurarna är ett organ som sitter exakt ovanför njurarna. Binjuren är ett endokrint organ som producerar viktiga hormoner bland annat kortisol. Kortisol frisätts när vi vaknar upp på morgonen vid fysisk träning och akut stress. Kortisolet försöker hela tiden utföra sina processer och upprätthålla homeostasen. Kortisol som produceras i binjurarna regleras av hypothalamus och av hypofysen i hjärnan. För att upprätthålla rätt mängder kortisol måste hypothalamus, hypofysen och binjurarna fungera. Kortisol har stor betydelse för kosten, energin, kolhydrater mm. Om kortisolet är kroniskt förhöjt hela tiden kan det ge skadliga effekter på vikt, immunförsvar och leda till kroniska sjukdomar.

Leptin är ett mättnadshormon som insöndras från blodet och sänder signaler till mättnadscentrum i hypothallamus i hjärnan. Hormonet bildas av fettvävnad och fungerar även som ett endokrint organ. Leptin reglerar energijämvikten, samverkar i hjärnan med dopamin och reglerar beteende. Kortisol och leptin försöker hela tiden upprätthålla homeostasen i kroppen.

Normalt sett ger höjda nivåer av kortisol en ökad hungerkänsla och ökad aptit. Medan höga nivåer av leptin i blodet ökar mättnadskänslan genom att i blodet sända signaler till mättnadscentrum i hypothalamus i hjärnan. Vid stress ökar nivån av kortisol, ger ökad/minskad aptit och hungerkänsla medan höga nivåer av leptin i blodet sänder signaler till mättnadscentrum i hjärnan. Ökad aptit med tröstätning, höga leptinnivåer och höga kortsiolnivåer kan medföra att signaler inte når fram till mättnadscentrum i hjärnan och kan leda till bukfetma.