Stress är en naturlig reaktion i kroppen som vi alla upplever från tid till annan. Det är vår kropps sätt att svara på utmanande eller hotande situationer. Stress aktiverar vårt sympatiska nervsystem och frigör hormoner som adrenalin och kortisol vilket förbereder oss för att möta utmaningar och faror. Stress utmanar våra känslor på olika sätt i stressiga situationer genom att visa sig som symtom på hälsan.
Stress kan vara både positivt och negativt. Positiv stress (eustress) kan vara motiverande och hjälpa oss att prestera bättre i vissa situationer som inför en presentation eller tävling. Det få oss att vara alerta och fokusera bättre. Stress kan vara negativ (distress) och skadlig för vår fysiska och psykiska hälsa. När stress blir kronisk eller överväldigande kan det påverka våra känslor på flera sätt.
Ångest och oro
Konstant stress kan leda till ökad ångest och oro. Du kan känna dig ständigt orolig och ha svårt att slappna av.
Irritabilitet och ilska
Stress kan göra dig mer irriterande och lättretlig. Små saker som normalt inte skulle störa dig kan utlösa starka känslor av ilska.
Sorg och nedstämdhet
Långvarig stress kan leda till känslor av sorg och nedstämdhet. Det kan påverka din förmåga att känna glädje och engagera dig i saker som du tidigare tyckte om.
Känsla av maktlöshet
När stressen blir överväldigande kan du känna dig maktlös att hantera dina känslor eller din situation.
Svårigheter med koncentration och minne
Stress kan påverka din förmåga att koncentrera dig och minnas saker. Det kan bli svårt att fatta beslut och lösa problem.
Fysiska symtom
Stress kan även manifestera sig som fysiska symtom som huvudvärk, magont, muskelspänningar och sömnproblem. Därför är det viktigt att hantera stress på ett hälsosamt sätt för att undvika dess negativa påverkan på dina känslor och din hälsa. Strategier för att hantera stress inkluderar regelbunden motion, avslappningstekniker som meditation och djupandningsövningar, kommunikation med andra (prata med varandra om känslor), söka socialt stöd från vänner och familj och att skapa balans i livet genom att sätta realistiska mål och prioritera att ta hand om dig själv.
Stress är som en gungbräda som balanserar på ångestens brädd. Ibland är det svårt att hålla sig i balans. - Susanne Zachau
Stress, ångest och oro
Stress, ångest och oro är nära relaterade tillstånd som ofta samverkar och kan ha effekt på din vardag och din hälsa. Hur är dessa sammankopplade?
Stress som nämnts tidigare är en naturlig reaktion i kroppen som hjälper dig att hantera utmaningar. Men när stress blir långvarig eller överväldigande kan det bli skadligt. Stress kan bero på olika faktorer som arbetskrav, relationssvårigheter, ekonomiska problem eller hälsoproblem. Det kan manifestera sig som fysiska symtom som spänningar eller sömnproblem och påverka ditt känslomässiga tillstånd genom att öka risken för ångest och oro.
Ångest är en känslomässig reaktion på hotande eller skrämmande situationer. Det är en normal del av mänsklig erfarenhet men när ångest blir kronisk och påverkar vardagen negativt kan det vara ett tecken på ångestsyndrom som generaliserat ångestsyndrom (GAD), social ångest eller panikångest. Ångest kan ge upphov till känslor av rädsla, spänning och obehag. Det kan också vara kopplat till fysiska symtom som hjärtklappning, svettningar och magbesvär.
Oro är en del av ångesten och handlar ofta om att oroa sig för framtiden eller för negativa händelser som kan inträffa. Oro kan vara mer inriktad på specifika bekymmer eller vara mer allmän och diffus. Du som lider av oro kan ha svårt att sluta tänka på dina bekymmer och kan uppleva konstant idisslingar. Oro kan förvärra ångest och leda till en känsla av maktlöshet.
Stress, oro och ångest är sammankopplade eftersom stress ofta är en utlösande faktor för ångest och oro. När du är stressad är ditt nervsystem i högvarv och din kropp är i ett konstant ”kamp- eller-flykt”-läge. Detta kan öka sannolikheten för att du ska uppleva ångest och oro. För att hantera stress, ångest och oro på ett hälsosamt sätt är det viktigt att utveckla coping-strategier. Dessa kan vara stresshantering i form av avslappningstekniker som meditation, djupandning och progressiv muskelavslappning för att lugna det överaktiva nervsystemet. Fysisk aktivitet som regelbunden träning kan bidra till att minska stressnivåer och öka känslomässigt välbefinnande.
Tillräcklig sömn, att få nog med sömn är avgörande för att hantera stress och ångest. En hälsosam kost kan ha positiva effekter på din mentala hälsa. Stöd från andra genom att prata med vänner kan vara till stor hjälp för att hantera känslor av stress, ångest och oro.
Irritabilitet är som ett regnmoln som skymmer ditt sinne. Ibland måste du vänta tills det passerar innan du ser klarare. - Susanne Zachau
Stress, irritabilitet och ilska
Stress, irritabilitet och ilska är ofta kopplade till varandra och kan vara en utmanande kombination att hantera. Här är en närmare titt på hur stress kan påverka ditt humör och leda till irritabilitet och ilska.
Stress har påverkan på känslor. Stress är kroppens naturliga svar på utmanande eller hotande situationer. När du upplever stress aktiveras det sympatiska nervsystemet och hormoner som adrenalin och kortisol frigörs. Denna fysiologiska reaktion är utformad för att hjälpa dig att reagera på fara men om det blir kroniskt eller överväldigande kan de ha en negativ inverkan på ditt känslomässiga tillstånd.
Stress kan göra dig mer irritabel och kortfattad. När du är stressad är ditt tålamod ofta kortare och du kan reagera överdrivet på små irritationsmoment som annars inte skulle ha påverkat dig så mycket. Detta kan påverka dina relationer med andra människor och skapa konflikter.
Ilska är en annan faktor som påverkas av stress. När stressen fortsätter att bygga upp sig kan den leda till starka känslor av ilska. Stress kan förstärka dessa känslor och göra det svårt att kontrollera ilska.
Stress, irritabilitet och ilska är som ovanliga besökare. Släpp in dem, låt dem stanna en stund, och sedan skicka dem vidare. - Susanne Zachau
Stress, sorg och nedstämdhet
Stress sorg och nedstämdhet är tre vanliga emotionella tillstånd som kan upplevas och är tätt sammanlänkade på flera sätt. Hur påverkar de dig och hur kan dessa relatera till varandra?
Stress är som tidigare nämnts en naturlig fysiologisk reaktion på utmanande eller hotande situationer. Det aktiverar ditt sympatiska nervsystem och ökar produktionen av stresshormoner som adrenalin och kortisol. När du blir stressad är din kropp i ett ”kamp-eller-flykt”-läge vilket gör dig alert och redo att möta hot. Om stressen blir kronisk eller överväldigande kan det ha negativa konsekvenser för både din fysiska och psykiska hälsa.
Sorg är en naturlig reaktion på förlust som kan vara förlust av nära anhörig, en relation, ett jobb eller något annat som har haft stor betydelse i ditt liv. Sorg kan vara smärtsam och känslomässig där du upplever ledsamhet, tomhet och längtan och även ilska. Sorg är individuell upplevelse och varierar från person till person både i intensitet och längd.
Nedstämdhet är känslor so kan följa på sorg och kan också vara resultat av andra faktorer som stress. Nedstämdhet kännetecknas av generell känsla av sorg eller nedsatt glädje, brist på energi, förlust av intresse för aktiviteter som tidigare varit roliga och ibland kan leda till sömnproblem och aptitförändringar. Nedstämdhet som varar längre än två veckor påverkar daglig funktion och kan utvecklas till depression.
Sorg kan vara som en tyst melodi av nedstämdhet, och stress är bruset som överröstar den. Lyssna noga och hör ditt hjärtas sång. - Susanne Zachau
Om stress och känsla av maktlöshet
Stress och känsla av maktlöshet är två komplexa tillstånd som ofta är nära kopplade till varandra. Känslan av maktlöshet kan förstärka stress och tvärtom.
Stress är en reaktion på påfrestningar och krav i våra liv. Det är kroppens sätt att förbereda sig för att möta utmaningar och faror. Stress utlöser en fysiologisk reaktion i kroppen, frisättning av hormoner som adrenalin och kortisol vilket ökar din vaksamhet och energinivå. När stressen är kortvarig och hanterbar kan den vara motiverande och hjälpa dig att prestera bättre. När stressen blir långvarig eller överväldigande kan det påverka din fysiska och psykiska hälsa negativt.
Känsla av maktlöshet uppstår när du känner att du inte har kontroll över en situation eller att dina handlingar inte har någon betydelse för utfallet. Det kan leda till en känsla av hjälplöshet och hopplöshet. Maktlöshet kan vara en stark stressfaktor i sig själv eftersom det kan göra att stressen känns överväldigande och ohanterlig.
Sambandet mellan stress och känsla av maktlöshet
Stress som orsakar maktlöshet, långvarig eller överväldigande stress kan leda till känslor av maktlöshet. När du känner dig överväldigad av stressfaktorer och inte ser någon lösning kan detta förstärka din känsla av maktlöshet.
Känsla av maktlöshet som förstärker stress kan vara i sig själv en stressfaktor. När du inte tror att du har förmågan att påverka eller hantera din livssituation kan detta leda till en konstant känsla av stress och oro.
Stress och känsla av maktlöshet är som två band som binder dig. Ibland måste du bara klippa dem och gå vidare. - Susanne Zachau
Stress och svårigheter med koncentration och minne
Stress kan ha effekt på dina kognitiva förmågor, som koncentration och minne. När du upplever stress går din kropp även här in i ett ”kamp-eller-flykt”-läge där den prioriterar omedelbara överlevnadsbehov. Detta kan påverka hjärnans funktion på flera sätt som kan göra det svårt att koncentrera sig och minnas information.
Hur stress kan påverka koncentration och minne
Vid stress kan uppmärksamhets- och koncentrationsgraden göra det svårt att fokusera på en uppgift eller att vara närvarande i nuet. När kroppen är i stressläge är den inriktad på att hantera hotet vilket kan leda till distraktion och snabbt skiftande tankar. Detta gör det utmanande att koncentrera sig på att slutföra uppgifter eller att uppfatta informationen korrekt.
Stress kan påverka korttidsminnet vilket är det minne du använder för att hålla information i huvudet och använda det omedelbart som att komma ihåg en telefonbokning eller en inköpslista.
Vid stress kan långvarig stress kan ha negativa effekter på det långsiktiga minnet vilket gör det svårare att komma ihåg information och händelser från det förflutna. Detta kan leda till minnesluckor och glömska av viktiga detaljer
Stress kan göra att det tar längre tid att bearbeta information och lösa problem. Det kan göra att du tar ett snabbt beslut utan att noggrant överväga alla aspekter vilket kan leda till mindre effektiva beslutstagande.
När stressen skakar vår fokus och minneskapacitet, är det dags att stanna upp och låta själen andas. - Susanne Zachau
Stress och fysiska symtom
Stress är inte bara en emotionell upplevelse. Det har också en tydlig påverkan på din kropp. När du upplever stress aktiverar kroppen ett komplicerat nätverk av fysiologiska reaktioner som hjälper till att möta hotande situationer. Dessa reaktioner kan ge upphov till en rad fysiska symtom på stress.
Stress kan orsaka muskel- och ledspänningar. Detta beror på att kroppen reagerar på stress genom att förbereda sig för fysisk aktivitet vilket kan leda till att musklerna spänner sig.
Stress kan orsaka stressrelaterade spänningar i nacke och axlar som i sin tur kan orsaka spänningshuvudvärk. Vissa människor kan också uppleva migränattacker som en följd av stress.
Stress kan påverka magen negativt vilket kan påverka problem som magsmärtor, illamående, diarré eller förstoppning. Stress aktiverar det. Sympatiska nervsystemet och kan öka hjärtfrekvensen. Detta kan leda till en känsla av hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm.
Sömnproblem kan uppstå vid stress och leda till sömnlöshet eller dålig sömnkvalitet. Svårt att somna eller att vakna upp mitt i natten är vanliga sömnrelaterade symtom på stress.
Stress kan leda till snabbare och grundare andning vilket kan ge upphov till känslor av andnöd eller hyperventilation. Du kan även märka att du svettas mer än vanligt när du är stressad. Detta kan manifesteras som fuktiga händer eller en känsla av klibbighet. Stress kan försämra hudtillstånd som akne, eksem och psoriasis. Det kan också påskynda åldrandet och ge upphov till utbrott av vissa hudsjukdomar. När du upplever stress kan det påverka ätvanor och aptiten. Vissa människor äter mer när de är stressade medan andra förlorar aptiten och kan gå ner i vikt.
Långvarig stress kan försvaga immunsystemet och göra oss mer mottagliga för infektioner och sjukdomar.
Fysiska symtom är som varningssignaler från kroppen när den kämpar mot stressen. Ignorera dem inte de ber om din uppmärksamhet. - Susanne Zachau
Författare: Susanne Zachau
Källa: Krav-, kontroll-, stödmodellen. Healty work, Robert A Karasek, Töres Theorell
Ur balans: Om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv, Aleksander Perski
Träna din inre kondition – Mindre stress, mer glädje, Tomas Gunnarsson
Bild: Madartzgraphics
Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.