Stress och informationsbearbetning

Att förstå vår egen stress och informationsbearbetning
Kan vi förstå vår egen stress och har medkänsla för den, är det lättare att förstå andras stress och olika stressituationer. Upplevelsen av stress är väldigt individuellt. Hur vi upplever stress beror på många inre och yttre faktorer. Hur vi reagerar på stress är också väldigt olika beroende på kunskap och erfarenheter vi har varit med om i livet. Ibland är stress positivt för oss och ibland är stress negativt för oss.

Stress är ju som välkänt för oss, ett sätt för hjärnan att det sympatiska nervsystemet larmas automatiskt på upplevelser och krav i vår omgivning oavsett om det är privat eller i arbetslivet.

Hur kan vi då förstå vår egen stress?
Det finns många olika sätt att förstå den. Det första är att skaffa oss kunskap om hur stress fungerar i förhållande till hjärnan, systemen i kroppen och hur kroppen reagerar på olika stressituationer. För det andra är det att lära oss förstå hur vi genom erfarenheter i livet reagerar på hur stress fungerar för just mig som den individ jag är i förhållande till omgivningen.

Vad händer i hjärnan när vi upplever stress

När vi blir stressade så blir det svårt att kommunicera, uppfatta och filtrera informationen rätt och koncentrera sig på ett bra sätt för att kunna svara på ett adekvat sätt. Detta beror på att samarbetet i förbindelserna mellan våra nervceller kan försämras i vissa stressituationer. Orsaken till detta är att stressen stör samarbetet mellan nervceller och gliaceller som i sin tur påverkar nivåerna av kalium och den väldigt viktiga signalsubstansen glutamat. Gliaceller hjälper nervceller att hålla en bra nivå på kalium och glutamat i hjärnan, om ingen balanserad nivå finns av kalium och glutamat kan det uppstå svårigheter att filtrera information, försämrad kapacitet och vidare till mer stress och oro.

Nervceller
Nervceller har stor betydelse för informationsbearbetningen i hjärnan. Nervceller ansvarar för mottagandet och överförandet av nervimpulser. Neuroner har dendriter som tar emot nervsignaler däri finns en cellkropp som har en cellkärna och axon som skickar ut nervsignaler. En buntsamling axoner från flera nervceller bildar en nerv som skickar ut nervsignaler som elektiska impulser som går vidare genom nervcellerna genom aktionspotentialer till axon som överför kemiska transmittorer till dendriten och vidare till nästa aktionspotential i nästa neuron, som är en informationsbearbetning i hjärnan.
Gliaceller
Gliaceller omger nervceller och hjälper till att framskrida nervimpulser, bidrar med näring, syre och läkning av nervceller. Gliacellerna hjälper även till att hålla en bra nivå på kalium och glutamat i hjärnan.
Kalium
Kalium är ett mineralämne som har betydelse för kroppens celler. Hjälper till att balansera salthalterna i kroppens celler.
Glutamat
Glutamat är en viktig signalsubstans i hjärnan och kroppen som aktiverar signalvägar för synaptisk plasticitet.

Några orsaker till stress och informationsbearbetning
Oväntade händelser eller förändrade situationer i livet.
Sociala situationer
Arbetsrelaterade situationer
Svårigheter att hantera tankar, uppfattningar och osäkerhet av information

Hur hantera stressen?
Börja med att identifiera vad det är som ger stressreaktioner.
Utveckla strategier för att hantera stressen.
Skriva ner en lista över stressiga situationer som triggar stressen. Försök att förändra det som triggar igång stressen.
Träna och rör på dig för att öka motståndskraften mot stress. En vältränad kropp tål många gånger en stressreaktion bättre.
Sömn är en viktig del i hjärnans återhämtning och stress. Bra sömn gör också att du tål stress bättre.
Meditation, Yoga och andningsövningar kan göra att du lättare kommer ur ett stresslägen genom att särskilt andas djupt och tungt. Det lugnar hela kroppen och åstadkommer avslappning.

Förståelse, medkänsla och hantering av stress ökar samarbetet i våra nervceller. – Susanne Zachau