Stress och informationsbearbetning kan göra att du får en känslomässig och kognitiv överbelastning

Förstå stress, informationsbearbetning och dess orsaker

Att ”slå knut på sig själv” vid stress och informationsbearbetning är en metafor som belyser den känslomässiga och kognitiva överbelastning många människor kan uppleva i dagens hektiska värld. När vi känner oss överväldigade av stress eller information kan det kännas som om vi försöker lösa en komplicerad uppgift genom att knyta ihop våra tankar och känslor som på ett sätt bara gör situationen mer komplex. 

Denna reaktion kan vara resultatet av flera faktorer som för mycket arbetsbelastning, krav från olika håll och brist på tid för återhämtning. När vi slår knut på oss själva i denna bemärkelse försöker vi ofta klara av allt på en gång utan att tillåta oss själva att förstå, hantera och bearbeta informationen på ett mer organiserat sätt. Det kan leda till ökad stress, minskad produktivitet och till och med negativa hälsoeffekter.

För att hantera denna tendens är det viktigt att förstå, hantera och utveckla strategier för att lugna sinnet och hantera informationen på ett mer effektivt sätt. Det kan innebära att använda tekniker som mindfulness meditation för att minska stress och öka koncentrationen på ett mer strukturerat sätt så att man inte överväldigas av överflödig information. 

Att ”slå knut på sig själv” vid stress och informationsbearbetning är en bildlig representation av den komplexitet och förvirring som kan uppstå när vi inte hanterar dessa utmaningar på ett hälsosamt sätt. När vi utvecklar bättre strategier för att hantera stress och informationsflödet kan vi bättre hantera vår mentala och känslomässiga hälsa i dagens krävande värld.

Förstå egen stress och informationsbearbetning
Kan vi förstå egen stress och har medkänsla för den, är det lättare att förstå andras stress och olika stressituationer. Upplevelsen av stress är väldigt individuellt. Hur vi upplever stress beror på många inre och yttre faktorer. Hur vi reagerar på stress är också väldigt olika beroende på kunskap och erfarenheter vi har varit med om i livet. Ibland är stress positivt för oss och ibland är stress negativt för oss.

Stress är som att köra bil i hög hastighet utan att ha tid för att läsa vägskyltarna. - Susanne Zachau

eller

Stress är som att försöka sortera en oändlig ström av pappersark i en enda mapp under alltför kort tid. - Susanne Zachau

Hur kan vi förstå egen stress informationsbearbetning
Det finns många olika sätt att förstå den. Det första är att skaffa oss kunskap om hur stress fungerar i förhållande till hjärnan, systemen i kroppen och hur kroppen reagerar på olika stressituationer. För det andra är det att lära oss förstå hur vi genom erfarenheter i livet reagerar på hur stress fungerar för just mig som den individ jag är i förhållande till omgivningen.Förstå egen stress och informationsbearbetning är avgörande för att kunna förbättra fysiska och mentala hälsan. Stress är ju en naturlig reaktion på påfrestningar och utmaningar och när den blir överväldigande eller långvarig kan den ha negativa konsekvenser för välbefinnandet. För att hantera och minska stressen är det viktigt att förstå dess källor och hur de påverkar vår informationsbearbetning.

Stress kan uppstå av olika anledningar som arbetskrav, relationella problem eller ekonomisk press. För att förstå egen stress behöver vi vara medvetna om dessa utlösande faktorer och hur det påverkar oss. Det kan vara till hjälp att föra en dagbok eller använda stresshanteringsverktyg för att identifiera mönster och triggare i vårt liv. 

När vi är stressade tenderar vår informationsbearbetning att påverkas. Vi kan ha svår att koncentrera oss, glömma saker och känna oss överväldigade av mängden information som kommer vår väg. För att förbättra vår informationsbearbetning under stressiga perioder är det viktigt att skapa en balans mellan aktivitet och återhämtning. Det innebär att ta pauser, prioritera uppgifter och använda olika tekniker som meditation och djupandning för att lugna vårt sinne.

Det är viktigt att vara medveten om hur teknologin påverkar vår informationsbearbetning och stressnivåer. Ständig tillgång till smartphones och sociala medier kan skapa en konstant ström av information och distrahera oss från att fokusera på det som verkligen är viktigt. Att ställa in gränser och skapa teknikfria zoner kan hjälpa oss att återfå kontrollen över vår informationsbearbetning och minska stressen. 

Förståelsen är som ett meddelande från vår kropp att vi behöver sakta ner och förstå vad som är viktigt. - Susanne Zachau 

Förståelsen av egen stress och informationsbearbetning är en kontinuerlig process. När du är medveten kan du öka din förmåga att navigera genom livets utmaningar och med mer lugn och klarhet Detta i sin tur kan förbättra vår övergripande livskvalitet och välmående. 

Förståelse är nyckeln till att bemästra stress - när vi förstår varför känner vi som vi gör, kan göra att vi bättre kan hantera stressen. - Susanne Zachau 

Vad händer i hjärnan när vi upplever stress
När vi blir stressade så blir det svårt att kommunicera, uppfatta och filtrera informationen rätt och koncentrera sig på ett bra sätt för att kunna svara på ett adekvat sätt. Detta beror på att samarbetet i förbindelserna mellan våra nervceller kan försämras i vissa stressituationer. Orsaken till detta är att stressen stör samarbetet mellan nervceller och gliaceller som i sin tur påverkar nivåerna av kalium och den väldigt viktiga signalsubstansen glutamat. Gliaceller hjälper nervceller att hålla en bra nivå på kalium och glutamat i hjärnan, om ingen balanserad nivå finns av kalium och glutamat kan det uppstå svårigheter att filtrera information, försämrad kapacitet och vidare till mer stress och oro.

Nervceller
Nervceller har stor betydelse för informationsbearbetningen i hjärnan. Nervceller ansvarar för mottagandet och överförandet av nervimpulser. Neuroner har dendriter som tar emot nervsignaler däri finns en cellkropp som har en cellkärna och axon som skickar ut nervsignaler. En buntsamling axoner från flera nervceller bildar en nerv som skickar ut nervsignaler som elektiska impulser som går vidare genom nervcellerna genom aktionspotentialer till axon som överför kemiska transmittorer till dendriten och vidare till nästa aktionspotential i nästa neuron, som är en informationsbearbetning i hjärnan.
Gliaceller
Gliaceller omger nervceller och hjälper till att framskrida nervimpulser, bidrar med näring, syre och läkning av nervceller. Gliacellerna hjälper även till att hålla en bra nivå på kalium och glutamat i hjärnan.
Kalium
Kalium är ett mineralämne som har betydelse för kroppens celler. Hjälper till att balansera salthalterna i kroppens celler.
Glutamat
Glutamat är en viktig signalsubstans i hjärnan och kroppen som aktiverar signalvägar för synaptisk plasticitet.

Några orsaker till stress och informationsbearbetning
Stress är en vanlig reaktion på olika påfrestningar och utmaningar i livet och det kan vara till nytta att förstå de olika orsakerna och hur vår informationsgivning påverkar detta fenomen. Nedan beskrivs några huvudsakliga orsaker till stress och dess koppling till informationsbearbetning.

  1. Arbetsrelaterad stress som arbetsbelastning. Kan vara en överväldigande mängd uppgifter, deadlines och ansvar som kan leda till stress. Hur vi bearbetar information om arbetsuppgifterna kan påverka vår stressnivå. Svårt att prioritera och organisera kan skapa en ökad stress i arbetslivet.
  2. Ekonomisk stress och ekonomiska svårigheter som skulder efter arbetslöshet kan vara en källa till stress. Människor blir överväldigade av ekonomisk information och kan känna sig maktlösa.
  3. Mänskliga relationer som konflikter och problem i relationer med familj, vänner eller kollegor kan orsaka stress. Hur vi hanterar och tolkar kommunikationen i dessa relationer kan spela en stor roll i stressnivån.
  4. Hälsoproblem som är både fysiska och psykiska kan vara stressframkallande. Att söka information om sjukdomar och behandlingar kan vara dubbelkantat svärd där överdriven oro och överanalysering kan öka stressen.
  5. Tidspress som känslan av att det aldrig finns tillräckligt med tid för att göra allt man behöver kan vara stressande. Effektiv informationsbearbetning och tidsplanering är nyckelfaktorer för att hantera denna typ av stress.
  6. Förutsägbarhet eller oförutsägbara händelser som olyckor eller katastrofer kan leda till akut stress. Vår förmåga att snabbt bearbeta information och fatta beslut under sådana omständigheter kan vara avgörande för vår reaktion.
  7. Kognitiva faktorer är vår tolkning och bearbetning av att informationen spela en central roll i vår stressreaktion. Negativa tankemönster, överanalyser och katastroftankar kan förstärka stressen. 
  8. Stresshantering. Hur vi hanterar stress och våra informationsbearbetningsstrategier påverkar vår förmåga att hantera stress. Positiva coping-mekanismer som mindfulness och avslappningsövningar kan minska stressen.

Stress är en individuell reaktion som kan vara en kombination av flera faktorer. När du förstår vad de olika orsakerna är till stress och utvecklar en hälsosammare informationsbearbetning kan du öka din förmåga att hantera stress och förbättra din mentala och fysiska välmående. 

Förståelse, medkänsla och hantering av stress ökar samarbetet i våra nervceller. – Susanne Zachau

Hur hantera stressen i korta ordalag?
Börja med att identifiera vad det är som ger stressreaktioner.
Utveckla strategier för att hantera stressen.
Skriva ner en lista över stressiga situationer som triggar stressen. Försök att förändra det som triggar igång stressen.
Träna och rör på dig för att öka motståndskraften mot stress. En vältränad kropp tål många gånger en stressreaktion bättre.
Sömn är en viktig del i hjärnans återhämtning och stress. Bra sömn gör också att du tål stress bättre.
Meditation, Yoga och andningsövningar kan göra att du lättare kommer ur ett stresslägen genom att särskilt andas djupt och tungt. Det lugnar hela kroppen och åstadkommer avslappning.

Författare: Susanne Zachau
Artikel nr 1 i en serie om: Stress och informationsbearbetning

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.