När sommaren kommer händer något med oss människor. Vi spenderar mer tid ute, får mer dagsljus och ofta mer fritid. Men är det verkligen så att vi mår bättre på sommaren och i så fall varför? Forskning visar att årstiden faktiskt har stor påverkan på vårt psykologiska välbefinnande och att sommaren kan vara en naturlig humörhöjare för många.
Ljusare dagar – ett lyft för hjärnan
En av de största faktorerna bakom sommarens positiva effekt på vår psykiska hälsa är dagsljuset. Ljus påverkar produktionen av melatonin (sömnhormon) och serotonin (ett signalsubstans kopplad till välmående och lycka). Under vintern, när det är mörkt, minskar ljuset och därmed även serotoninnivåerna, vilket i sin tur kan bidra till nedstämdhet.
Enligt forskare från National Institute of Mental Health (NIMH) påverkar ljuset vår hjärna direkt genom ögats ljuskänsliga ganglieceller, vilket reglerar vår biologiska klocka och humör (Brainard et al., 2001). Fler ljusa timmar på sommaren innebär alltså en naturlig ökning av serotonin, vilket kan göra oss gladare och piggare.
Sommaren som antidepressiv medicin?
Det finns till och med en kliniskt erkänd form av depression som är årstidsbunden depression (SAD – Seasonal Affective Disorder), där symtomen försvinner på sommaren. Enligt American Psychiatric Association är det vanligt att personer med SAD känner sig betydligt bättre under sommaren, tack vare ökade nivåer av dagsljus och fysisk aktivitet.
Sommarljuset har visat sig fungera liknande antidepressiv medicin – genom att öka serotoninsyntesen i hjärnan (Lam et al., 2006). Forskning visar också att ljusbehandling, som ofta används mot SAD, är extra effektiv när den efterliknar sommarljus.
Natur och utevistelse – naturliga humörhöjare
Sommaren lockar oss ut i naturen, och bara detta har en rad psykologiska fördelar. En studie publicerad i Journal of Environmental Psychology visade att personer som vistats i grönområden rapporterade lägre nivåer av stress, ångest och nedstämdhet jämfört med de som tillbringade tid inomhus (Bowler et al., 2010).
Att vara utomhus främjar så kallad restorativ uppmärksamhet – hjärnan får vila från konstant stimulans, vilket kan leda till förbättrad koncentration och mentalt välmående (Kaplan & Kaplan, 1989).
Semester och vila – men också social kontakt
Sommaren innebär ofta semester, vilket kan ge oss tid till återhämtning, sömn och återkoppling till oss själva. Det är också den tid då många har möjlighet att umgås mer med familj och vänner, vilket är en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa.
Enligt WHO är starka sociala relationer en av de viktigaste faktorerna för psykisk hälsa och långsiktig livskvalitet (WHO, 2013). Sommaren främjar ofta denna typ av kontakt genom ledighet, resor och gemensamma aktiviteter.
Men sommaren är inte positiv för alla
Trots de många fördelarna kan sommaren också innebära utmaningar. Vissa kan uppleva sommarångest, särskilt kopplat till kroppsideal, ensamhet eller förväntningar på att vara lycklig och aktiv. För personer med social ångest eller depression kan sommaren till och med vara en påfrestande period.
Enligt forskning kan stora skillnader i livsstil under sommaren (t.ex. rubbade rutiner, alkohol, sömnbrist) ibland leda till ökad psykisk stress (Westrin et al., 2007). Det är därför viktigt att komma ihåg att det är normalt att inte alltid känna sig på topp – även när solen skiner.
Sommaren som en mental vitamininjektion
Sommaren påverkar oss mer än vi kanske tror. Fler soltimmar, mer utevistelse, ökad social kontakt och vila kan tillsammans ge ett psykologiskt lyft. För många fungerar sommaren som en naturlig humörhöjare – och det finns vetenskap bakom det.
Men det är också viktigt att lyssna på sig själv, ta hand om sin återhämtning och inte jämföra sig med andras sommarupplevelser. Välmående är individuellt året om.
Referenser
Brainard, G. C., et al. (2001). Action spectrum for melatonin regulation in humans: evidence for a novel circadian photoreceptor. Journal of Neuroscience, 21(16), 6405–6412.
Lam, R. W., et al. (2006). Light therapy for seasonal affective disorder: A review of efficacy. Canadian Journal of Psychiatry, 51(13), 964–972.
Bowler, D. E., et al. (2010). A systematic review of evidence for the added benefits to health of exposure to natural environments. Journal of Environmental Psychology, 30(4), 397–405.
Kaplan, R., & Kaplan, S. (1989). The Experience of Nature: A Psychological Perspective. Cambridge University Press.
Westrin, Å., Lam, R. W. et al. (2007). Seasonal affective disorder: An overview of assessment and treatment approaches. Depression Research and Treatment.
WHO (2013). Mental health action plan 2013–2020. World Health Organization.
Bild: Pixabay
Skribent: Susanne Zachau
Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.