Vad är ett bekräftande förhållningssätt?
Ett bekräftande förhållningssätt innebär att aktivt erkänna och värdera en annan persons känslor, tankar och erfarenheter. Detta förhållningssätt bygger på respekt, empati och genuint intresse för den andra individen. Genom att visa att man lyssnar och förstår, kan man stärka relationen och skapa en trygg och öppen kommunikation.
Vilka delar finns i ett bekräftande förhållningssätt?
- Aktiv lyssning: Att verkligen lyssna på vad den andra personen säger, utan att avbryta eller döma, och visa att man tar in informationen. Detta kan göras genom att nicka, ställa följdfrågor och upprepa vad personen har sagt för att visa att man förstår.
- Empati: Att sätta sig in i den andra personens situation och försöka förstå deras känslor och perspektiv. Detta innebär att man visar medkänsla och förståelse för deras upplevelser.
- Validering: Att bekräfta den andra personens känslor och upplevelser som giltiga. Detta innebär att man inte avfärdar eller förminskar deras känslor, utan erkänner dem som riktiga och viktiga.
- Positiv förstärkning: Att uppmuntra och stödja den andra personen genom att lyfta fram deras styrkor och positiva egenskaper. Detta kan hjälpa till att bygga upp deras självkänsla och motivation.
- Respekt: Att visa respekt för den andra personens tankar, känslor och gränser. Detta innebär att man inte försöker förändra eller manipulera dem, utan accepterar dem som de är.
Genom att använda ett bekräftande förhållningssätt kan man skapa en mer öppen och stödjande miljö, där människor känner sig hörda och värderade. Detta kan vara särskilt viktigt i nära relationer, på arbetsplatsen och i pedagogiska sammanhang.
Utveckling av ett bekräftande förhållningssätt
För att kunna genomföra ett bekräftande möte krävs det att man aktivt arbetar med att utveckla sitt bekräftande förhållningssätt.
Dessa steg kan hjälpa till i denna utveckling:
- Självreflektion: Reflektera över sina egna reaktioner och känslor i mötet med andra. Att förstå sina egna känslor och reaktioner kan hjälpa till att bli mer medveten om hur man påverkar andra.
- Självkännedom och självrespekt: Utveckla en stark känsla av självkännedom och självrespekt. Detta innebär att vara medveten om sina egna styrkor och svagheter och att ha respekt för sig själv som individ.
- Reflektion i yrkesgruppen eller andra grupper: Diskutera och reflektera över möten med kollegor. Att dela erfarenheter och diskutera olika situationer kan ge nya insikter och perspektiv.
- Handledning: Delta i handledning där man kan få stöd och vägledning i att hantera svåra möten. Handledning kan ge värdefull feedback och nya verktyg för att förbättra sitt bekräftande förhållningssätt.
Författare: Susanne Zachau
Bild: Pixabay
Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.