Empati en hälsosam kunskap

Empati en hälsosam kunskap

Empati är ett uppskattat fenomen som diskuteras flitigt emellanåt. Lika ofta som det diskuteras lika många definitioner, perspektiv och aspekter verkar det finnas om empati. Hur bestämd är definitionen av den psykologiska och komplicerade processen empati egentligen? Hur lätt är det att blanda ihop empati och sympati med andra psykologiska processer som pågår konstant?

Empati har befunnits sig beskrivas av Myer i ”Social Psychology” som förmågan att kunna sätta sig
in i någon annans situation och med inlevelse kunna känna vad en annan person känner. I Nationalencyklopedin står det att empati är förmågan att leva sig in i en annan människas känsloläge och behov. I boken ”Empati genom lek och språk” menar Öhman att empati är starkt kopplade till pedagogiska uttryckssätten, generositet, omtänksamhet, samarbetsförmåga och gottgörelse som lägger grunden till den empatiska handlingskraften hos barns utveckling.

Daniel Goleman har satt upp tre typer av empatiska uttryckssätt som är särskilt viktiga inom ledarskap och inom andra områden. Den första är kognitiv empati, att förstå och känna till hur en annan person känner och tänker, kunna se ur ene annans persons synvinkel. ”Jag förstår vad du tänker”. Kognitiv empati kan resultera i att förhandlingar mellan chef och arbetstagare skapar högre motivation och bättre prestationsförmåga i arbetet. Den andra är emotionell empati, att kunna uppleva annan person fysiska känslor som om de var självupplevda känslor. Ur ett neurovetenHjärnaskapligt perspektiv beror detta till stor del på att vi människor har spegelneuroner som ger nervimpulser till pannloben i hjärnan när en människa utför en viss handling och ser en handling utföras hos en annan person. Emotionell empati har beskrivits som uppleva känslor väl anpassad till en annan persons inre emotionella erfarenheter och värld. ”Jag förstår vad du känner”. Den tredje och sista typen är compassionate empati, vi inte bara förstår utan också kan känna medlidande/medkännande med en annan människa i både positiva, neutrala och negativa upplevelser i olika situationer dvs ett flexibelt förhållningssätt.

Inlevelseförmåga och medlidande är underordnade begrepp inom empatibegreppet. Theodor Lipps menar att empati som inlevelseförmåga som baseras på en persons tidigare erfarenheter i livet. Att kunna leva sig in i andras sätt att uppfatta och uppleva sig själva och sin omvärld. Enligt Harry Suillvan är ett annat perspektiv att se på saken utifrån mellanmänskliga relationer, en eller flera personer kan uppnå empati när de samtalar med varandra och bekräftar varandra i uppfattningar, inställningar, värderingar och synsätt och då uppnå oftast omedvetet empati.

Att stärka hälsan genom positiva psykologiska insatser av olika slag är viktigt för människans hälsa och välbefinnande. I ett forskningsprojekt ”Styrka, glädje och medkänsla” som folkhälsan genomför lyfter man fram att det är viktigt att minska på svårigheter för att stärka goda sidor, resurser och medmänsklighet. Projektet tar fasta på i ett utvecklingsperspektiv att det är viktigt med pedagogiska resurser och styrkor, öka välbefinnandet, upplevelser av mening och engagemang, målsättning och kreativa problemlösningar vid utmaningar i livet.

I en artikel om vad empati är i ”Greater Good” tar forskare upp också varför empati är bra för människor i olika livssituationer.

Fakta: Sympati är en varm känsla av uppskattning och förståelse.

 

Följ oss och gilla oss:

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.