Psykologiska försvarsmekanismer och ångest

Kan psykologiska försvarsmekanismer skydda dig mot ångest?

Psykologiska, medvetna och omedvetna försvarsmekanismer kan skydda dig mot ångestframkallande tankar och känslor som är knutna till inre konflikter och yttre stressupplevelser. Försvarsmekanismer förekommer dock i både hälsosamma och ohälsosamma situationer beroende på omständigheterna och hur ofta de används. 

Det är ofta det undermedvetna som sätter igång mekanismerna för att manipulera, förneka eller förvränga verkligheten för att försvara dig mot känslor av ångest och oacceptabla impulser och för att upprätthålla ditt jag och din självbild. 

Många människor använder normalt olika försvarsmekanismer under hela livet utan att gå och tänka på det. En försvarsmekanism blir ohälsosam när dess ihållande användning leder till felaktigt beteende så att hälsan påverkas negativt. Syften med egoförsvarsmekanimer är att skydda sinnet, jaget, egot från ångest eller sociala sanktioner eller tillflykt från en situation som inte kan hanteras. 

Försvarsmekanismer är psykologiska strategier som är ett samspel mellan dina id, ego och superego. Dessa psykologiska strategier hjälper dig att ha ett avstånd mellan dig själv och heta eller oönskade känslor som skuld och skam. Försvarsmekanismernas fem huvudfaktorer är repression, regression, projektion, reaktionsbildning och sublimering.

Den första försvarsmekanismen är repression är när en känsla undertrycks eller döljs och tvingas från det medvetna till det omedvetna eftersom det upplevs som socialt oacceptabelt. Den andra är regression där du faller tillbaka till ett tidigt tillstånd av mental eller fysisk utveckling som är mindre krävande och säkrare. Den tredje är projektion som är en känsla av oacceptabel istället för att möta den ses den känslan eller omedvetna driften i andra människors handlingar. Den fjärde är reaktionsbildning att agera på ett sätt som det omedvetna signalerar hur bete sig, ofta på ett överdrivet och besatt av något. Den femte är sublimering som är den mest acceptabla försvarsmekanismen och är ett uttryck för ångest på socialt acceptabla sätt. 

Försvarsmekanismer med inslag av ångest är inte direkt konfliktfylld spänning utan en siglal som uppträder i egot om en förväntad biologiskt anpassad reaktion på fara för hot eller hot mot jämviktssystemet i kroppen. Oron upplevs som en ökning av kroppsliga och psykiska spänningar och signaler som ger indikation på att vidta defensiva åtgärder avseende en upplevd fara. 

Ett syfte med försvarsmekanismerna är att skydda dig från ångest, sociala sanktioner eller för en situation som man för tillfället inte har energi att orka med. 
Försvarsmekanismer är en styrande jag-funktion av omedvetna psykologiska strategier som skapas för att klara av verkligheten och att upprätthålla en tillfredsställande självbild. Hälsosamt är att använda humor, sublimering och osjälviskhet medan bortträngning och reaktionsbildning syftar till att trycka undan tankar, känslor, minnen, önskningar och rädslor utanför medvetandet. Alla människor använder sig av psykologiska försvarsmekanismer då inre eller yttre påfrestningar blir för stora. Försvarsmekanismerna finns där för att skydda oss.

Jagfunktioner

ID
"Det är den mörka, otillgängliga delen av vår personlighet, det lilla vi vet om det vi har lärt oss från vår studie av drömarbetet, och , naturligtvis, konstruktionen av neurotiska symtom och det mesta av det är av negativ karaktär, och kan vara beskrivs endast som en kontrast till egot. Vi närmar oss id med analogier: vi kallar det ett kaos, en kittel full av sjudande excitationer. . . . Den är fylld av energi som når den från instinkterna, men den har ingen organisation, producerar ingen kollektiv vilja, utan endast en strävan att åstadkomma tillfredsställelse av de instinktuella behoven under förutsättning att njutningsprincipen iakttas" - wikipedia
EGO
"Egots funktionella betydelse manifesteras i det faktum att kontrollen över tillvägagångssätten till motilitet normalt övergår till det. Således, i sin relation till id, är [egot] som en man på hästryggen, som måste hålla hästens överlägsna styrka i schack; med denna skillnad, att ryttaren försöker göra det med sin egen styrka, medan egot använder lånade krafter. Analogin kan föras lite längre. Ofta är en ryttare, om han inte ska skiljas från sin häst, skyldig att vägleda [hästen] dit den vill gå; så på samma sätt har egot för vana att omvandla id:s vilja till handling, som om den vore dess egen." - wikipedia
Superegot
"Superegot strävar efter perfektion. Den utgör den organiserade delen av personlighetsstrukturen, huvudsakligen men inte helt omedveten, som inkluderar individens egoideal , andliga mål och den psykiska instans (vanligen kallad " samvete ") som kritiserar och förbjuder deras drifter, fantasier, känslor. , och åtgärder. "Super-egot kan ses som en typ av samvete som straffar dåligt beteende med skuldkänslor. Till exempel för att ha utomäktenskapliga affärer." Sett i denna mening är superegot prejudikatet för konceptualiseringen av den inre kritikern som den framstår i samtida terapier som IFS ." - wikipedia

Källa:
National Library of Medicine, Defense Mechanisms
Wikipedia: Id, ego och superego
Psykologiguiden, Försvarsmekanismer
Bild: Pixabay

Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.