Luminism är en konstnärlig rörelse som blomstrade under mitten av 1800-talet i USA. Den är mest känd inom måleriet och anses vara en variant av den amerikanska landskapsmålningen. Luminismen kännetecknas av skildringen av landskap med fokus på ljuset, särskilt solens effekter på naturen.
Konstnärerna inom luminismen strävade efter att fånga den ljusstyrka och klarhet som kännetecknar vissa ögonblick i naturen särskilt under tidiga morgnar eller sena kvällar. De använde tekniker som tjocka penseldrag och noggrant avvägda färger för att framhäva ljusets spel och atmosfäriska effekter.
Några av de framstående konstnärerna inom luminismen var Martin Johnson Heade, Fitz Hugh Lane och John Frederick Kensett. Denna konstnärliga rörelse var en del av den bredare Hudson River School som var en amerikansk konstnärlig rörelse inriktad på landskaps-målning. Luminismen betonar dock särskilt ljusets inflytande på landskapet och skapar därigenom en lugn och nästan andlig kvalitet i målningarna.
Om konstnärerna
Martin Johnson Heade (1819-1904):
Heade var en amerikansk landskaps- och stillebenmålare som även är känd för sina målningar av kolibrier och orkidéer.
Han var en av de ledande konstnärerna inom luminismen och utforskade speciellt ljusets effekter och atmosfäriska förändringar i sina landskap.
Heade var också associerad med Hudson River School men hans stil var unik och skilde sig från den konventionella landskapsmålningen som präglade rörelsen.
Fitz Hugh Lane (1804-1865):
Lane var en marinmålare och en viktig representant för luminismen särskilt inom marina landskap.
Hans verk fokuserade ofta på detaljerade skildringar av fartyg och vatten och han var känd för sin precision och skicklighet i att fånga ljusets subtila nyanser.
Lane arbetade främst i New England-regionen och använde dess kustlandskap som inspiration för många av sina verk.
John Frederick Kensett (1816-1872):
Kensett var en framstående landskapsmålare och en betydande figur inom luminismen och Hudson River School.
Han var särskilt intresserad av att måla stilla och pittoreska landskap ofta utan mänsklig aktivitet vilket bidrog till den andliga och kontemplativa känslan i hans verk.
Kensett var också en av grundarna av konstnärsgruppen “The Metropolitan Museum of Art” i New York City.
Dessa konstnärer delade en gemensam strävan att fånga naturens skönhet genom ljusets och atmosfärens magi, och deras bidrag har lämnat en betydande påverkan på den amerikanska konstens utveckling under 1800-talet.
Luminismen är starkt förknippad med idén om att naturen är en manifestation av det gudomliga och att genom att fånga ljusets sublima effekter på landskapet, kunde konstnärerna förmedla en känsla av transcendens och andlighet. Målningarna inom luminismen tenderar att vara detaljerade och realistiska och konstnärerna strävade efter att återskapa naturens skönhet på ett nästan fotografiskt sätt.
Motivet i luministiska målningar består oftast av stillsamma landskap, vattenytor, skogar och himmel, där ljuset är det centrala elementet. Soluppgångar och solnedgångar var särskilt populära, eftersom de erbjöd konstnärerna möjligheten att utforska olika nyanser av ljus och skugga.
Luminismen nådde sin höjdpunkt under 1850- och 1860-talen men dess påverkan på amerikansk konst fortsatte långt efter det. Rörelsen hade en betydande inverkan på den amerikanska konstscenen genom att bidra till utvecklingen av den nationella identiteten och genom att betona naturens värde i en tid då industrialiseringen och urbaniseringen ökade.
Luminismen en konstnärlig rörelse som hyllade naturens skönhet och ljusets effekter på landskapet och den spelade en viktig roll i utvecklingen av den amerikanska konsttraditionen under 1800-talet.
Författare: Susanne Zachau
Källa: Luminous Landscapes av Gloria Loughman
Bild: giani
Comments are closed, but trackbacks and pingbacks are open.