En stund i solen är också en stund i livet

Vi tänker ofta på solen som något som hör sommaren till. Något vi söker när semestern kommer. När temperaturen stiger och dagarna blir långa. Men solen är mer än värme mot huden och ljus över landskapet. Den är också en viktig del av människans biologiska värld.

När vi går ut en stund möter kroppen ett ljus som är mycket starkare och mer varierat än det ljus vi vanligtvis får inomhus. Ljuset når ögonen och skickar signaler till hjärnans biologiska klocka. På så sätt hjälper dagsljuset kroppen att förstå när det är dag och när det är natt. Dygnsrytmen påverkar bland annat sömn, vakenhet, hormoner, ämnesomsättning och olika fysiologiska processer.

Kanske är det därför en promenad i dagsljus kan kännas som något mer än motion.

Det kan vara en stund då kroppen får hjälp att hitta tillbaka till sin rytm.

Ljuset som ställer vår biologiska klocka

Människan är byggd för en växling mellan ljus och mörker. Under utvecklingens större delen av vår historia har dagsljus och mörker varit tydliga signaler till kroppen.
I dag kan vi däremot ha stark belysning långt efter att solen har gått ner. Vi arbetar framför skärmar, tänder lampor och fortsätter våra aktiviteter långt in på kvällen. Den moderna människan har på många sätt gjort dygnet mindre beroende av solen.
Men den biologiska klockan har inte försvunnit.
Ljus är fortfarande en av de viktigaste signalerna som hjälper kroppen att hålla dygnsrytmen synkroniserad. Forskning visar att både mängden och tidpunkten för ljusexponering har betydelse för dygnsrytm, sömn och vissa aspekter av välbefinnande, även om forskningsläget kring humör och sömn är mer komplext än vad enkla hälsoråd ibland antyder.
Det innebär att en stund utomhus under dagen kan vara biologiskt betydelsefull – även när vi inte tänker på det.

Solen och D-vitamin

Solen har också en annan välkänd funktion.
När huden utsätts för UVB-strålning kan kroppen bilda D-vitamin. D-vitamin har bland annat betydelse för skelettets och musklernas funktion. En viss mängd UV-exponering kan därför bidra till kroppens D-vitaminproduktion.
Men här behövs en viktig nyansering. Mer sol är inte automatiskt bättre.
UV-strålning kan orsaka skador på hud och ögon och är en viktig riskfaktor för hudcancer. Det är därför inte klokt att använda solen som ett argument för att sola länge eller bränna sig. WHO rekommenderar solskydd när UV-index är 3 eller högre. Det finns alltså ingen motsättning mellan att uppskatta dagsljuset och att skydda sig mot stark UV-strålning. Vi kan vistas ute utan att utsätta huden för onödig UV-exponering.

Kanske är det ljuset vi behöver och inte solbrännan

Det är lätt att blanda ihop begreppen sol och ljus. Men när vi talar om ljusets betydelse för dygnsrytmen handlar det framför allt om ljuset som når ögonen, inte om att huden ska exponeras för solen. Det innebär att en promenad utomhus en ljus dag kan ge kroppen en stark ljussignal även om vi har kläder och solskydd.
Det är en viktig skillnad. Vi behöver inte ligga på en strand i timmar för att få del av dagsljusets biologiska signaler. Vi behöver inte bli bruna. Vi behöver inte ens ha semester.Vi behöver bara gå ut.

En paus från det ständiga inomhuslivet

Det finns också något annat med solen som är svårare att mäta. När vi går ut förändras miljön omkring oss. Skärmen försvinner ur synfältet. Rummet blir större. Blicken kan vandra längre. Vi ser träd, hus, vatten, människor och himmel. Vi hör andra ljud än dem som finns inomhus.

En stund i solen kan därför också bli en stund av avbrott. Kanske är det just därför den kan upplevas som återhämtande.

När solen får oss att stanna upp

Vi lever i en tid där många upplevelser har blivit något vi ska dokumentera. Vi fotograferar solnedgången, kaffet, promenaden och utsikten. Men ibland kan det vara befriande att låta mobilen ligga kvar i fickan.
Att bara stå där.
Känna värmen mot ansiktet.
Se hur ljuset förändrar färgerna.
Höra vinden i träden.
Och för en stund inte behöva göra någonting alls.
Det är kanske också en form av mindfulness – att rikta uppmärksamheten mot det som faktiskt händer just nu.

Solen som en påminnelse om tid

Solen rör sig över himlen och förändrar världen omkring oss. Morgonljuset är annorlunda än eftermiddagens. Kvällsljuset är annorlunda än mitt på dagen. Årstiderna förändrar ljusets kvalitet och längd. På så sätt påminner solen oss om något som den moderna människan ibland försöker glömma.

En stund i solen är också en stund i livet

Faktaruta: Solen, ljuset och kroppen

Dagsljus och dygnsrytm
Ljuset är en viktig signal till kroppens biologiska klocka och bidrar till att synkronisera dygnsrytmen.

Ljus och hjärnan
Ljusexponering påverkar biologiska processer som är kopplade till vakenhet, sömn och dygnsrytm och kan även ha betydelse för humör och beteende. Forskningsläget är dock komplext och alla samband är inte fastställda.

D-vitamin
UVB-strålning kan stimulera huden att bilda D-vitamin, som bland annat är viktigt för skelett och muskelfunktion.

UV-strålning
För mycket UV-strålning ökar risken för bland annat hudcancer och ögonskador. WHO rekommenderar solskydd när UV-index är 3 eller högre.

Sol behöver inte betyda solande
För ljusets betydelse för dygnsrytmen är det framför allt ljuset som når ögonen som är centralt. En stund utomhus behöver därför inte innebära att man aktivt solar.

Källa:

1. World Health Organization. Ultraviolet radiation. WHO, 2022.
2. World Health Organization. Radiation: The known health effects of ultraviolet radiation. WHO.
3. Stewart, D. & Albrecht, U. Beyond vision: effects of light on the circadian clock and mood-related behaviours. npj Biological Timing and Sleep, 2025.
4. Huiberts, L. M. & Smolders, K. C. H. J. Effects of vitamin D on mood and sleep in the healthy population: Interpretations from the serotonergic pathway. Sleep Medicine Reviews, 2021.
5. Bedrosian, T. A. & Nelson, R. J. Timing of light exposure affects mood and brain circuits. Translational Psychiatry, 2017.
6. Are we still in the dark? A systematic review on personal daily light exposure, sleep-wake rhythm, and mood in healthy adults from the general population. Sleep Health, 2021.

Skribent: Susanne Zachau

Bild: AI